söndag 16 mars 2014

Hat blir näthat - hur kommunicerar vi egentligen...

Det är lätt att inse hur många som skriver på Facebook inte har en aning om vad som händer med det de skriver. Det är inte vare sig så att inläggen hamnar i den egna logiska ordningen utan det tillkommer texter från andra mittemellan det egna och andras som var det man själv svarade på. Ibland kommer det inlägg från någon man inte ser för att vederbörande har stängt sin Facebook för att inte visa sina egna kommentarer för alla. Det blir minst sagt konstiga diskussioner ibland. Fullständigt ologiska och öppna för allehanda missförstånd.

Man tror att man har koll kanske. Men det har man inte.

Ett annat exempel är de som tror att det bara är de som syns i diskussionen är de som ser och därmed kastar man loss med diverse oförskämdheter och namnger folk hit och dit, gärna de som inte är med. Det är inte ett slutet samtal det som pågår på FBs väggar.

Jag har en princip och det är att aldrig namnge personer som inte uppenbarligen är närvarande. Vissa har svårt att förstå det och är genast duktiga idioter och drar igång och avslöjar skribenten, tror man. Det blir så himla fel. De där personliga samtalen om vem som gjort vad och sagt si om vem ska man inte ha på nätet. Det som skrivs ses av många fler än man alltid förstår, om man nu inte är en sån som förstår det alltså. Det gäller att kunna stå för sina åsikter.

När exempelvis en partikamrat till mig skriver på en sida som är avsedd för oppositionen att jag är en krypskytt som bara stör ordningen och är allmänt illa omtyckt och att vederbörande inte alls kan förstå hur jag kunde få så många röster, för det fanns minsann ingen som skulle rösta på mig eller på YY heller för den delen, så förstår uppenbarligen inte vederbörande hur många som ser detta. Eller hur dumt det är för exempelvis partiets skull. Man blir en riktigt bra valarbetare för oppositionen helt enkelt. Det är tydligen helt OK för ledande representanter går inte  in och ber mig om ursäkt eller täpper till truten på den som skriver. Det är med tyst godkännande man får skriva vad som helst riktat mot de personer man inte gillar.  Detta är ett exempel på varför man behöver hålla koll på sina FB-kommentarer.

Det skulle nu inte förvåna mig om det i samband med den här postningen dyker upp ett gäng som kommer att tala om för mig att jag minsann osv osv...

Att ifrågasätta sakfrågor är alltid OK men att ge sig på personer är aldrig OK...
Tänk efter innan ni skriver...

Bosses blogg - Utifrån en chefredaktörs perspektiv på kommentarsfälten. Det behövs lite eftertanke här och där.

Tillägg: Kommentarsfältet avsläjar din karaktär





#blogg100


4 kommentarer:

anybody sa...

Jag har ingen Facebooksida och huvudorsaken till det är att jag har jämt göra med att förhålla mig till den verklighet som ligger till underlag för mina åsikter och handlingar. Ibland blir jag lockad när jag ser mina vänners engagemang men jag känner mig själv .. det finns ett bekräftelsetörstigt missbruksmonster inom mig som skulle vakna till liv och kräva bränsle och tid .. som jag helst bör ägna åt roligare, mer utvecklande saker.

För VARFÖR ska jag ägna mig åt saker som för med sig olust och obehag när det finns annat som lockar fram skratt, glädje och tillfredsställelse?

Samma sak gällde kvällstidningarna. Varje dag plöjde jag igenom vad som skrev och förhöll mig till det som påstods .. grubblade, hetsade upp mig och skrev blogginlägg. Fram till den dagen då jag läste Åsa Linderborg för sista gången, frågade mig själv .. VARFÖR ska jag bemöta något så illa underbyggt? VARFÖR ska jag ta ställning mot eller för i en konflikt eller "skandal" som skapats enbart för att sälja en medelmåttig sk*ttidning?

Den 15 november slutade jag att läsa Aftonbladet och det låter säkert konstigt .. det tycker jag själv .. men jag mår betydlig bättre efter det. Det är verkligen sant! Och det förvånar mig att jag varit så lättpåverkad.

Så .. VARFÖR låter du små, bekräftelsetörstiga, ängsliga människor komma in under skinnet på dig? VARFÖR känner du ett behov av att förhålla dig till vad de tänker och tycker? Ta en vit månad från Facebook och känn efter hur du VERKLIGEN mår och vad du VERKLIGEN vill.

Vad andra tycker och vill att du ska göra eller hur du ska vara ... är ju helt ointressant, eller hur?

Gör som jag och vår gemensamma kompis .. vira en svandunsboa om halsen, korka upp champagnen och knäck en hummer .. :-)

Mary X Jensen sa...

Du har rätt Anybody - men det är inte mig själv enbart det här handlar om även om jag använder mig som exempel. Det är fenomenet jag är ute efter...

Det är genom att dra ut trollen i ljuset som man kan få dem att försvinna.

Jag mår bra...

(håller just på med en kurs i kriskommunikation och studerar det här ämnet)

anybody sa...

Det skadar aldrig med en flaska champagne i alla fall .. och en hummerlunch piggar alltid upp! ;-)

Överraska familjen ... :-D

Mary X Jensen sa...

Absolut - jag tror jag ska göra det faktiskt ;-.) Tack för omtanken och tankarna...